Studiecirkel
mat, miljö och mänskliga rättigheter
Matindustrin, speciellt djurindustrin, är en av de största källorna till växthusgaser. Matindustrin förstör också odlingsbar mark, förbrukar stora vattenresurser och förorenar det vatten den inte använder. Extremt resurskrävande lyxmat som kött prioriteras på bekostnad av resurssnål mat i ett globalt perspektiv. Detta leder till svält, törst och konflikter som drabbar väldigt många människor oerhört hårt. De miljöproblem som orsakas av matindustrin, med köttindustrin som den stora boven i dramat, är alltså globala katastrofer som främst drabbar fattiga människor.
Svensk mat- och miljöinformation anordnar under våren en studiecirkel om dessa frågor tillsammans med Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet, NBV. Cirkeln går 8 onsdagskvällar, 20 februari till 9 april 2008 i NBVs lokaler på Jungfrugatan 5 i Stockholm (T Östermalmstorg).
Några av de problem som diskuteras under cirkeln är kött och andra animaliska produkter, palmolja, konventionell odling, GMO, transporter, subventionssystem och global orättvisa. Mot slutet av cirkeln tar vi upp förslag på lösningar och hur man kan jobba för att få dessa lösningar att komma till stånd.
Vissa förändringar av upplägget kan ske, både vad gäller litteratur och ämnen, beroende på deltagarnas synpunkter. Deltagande är gratis. Anmäl dig genom att ringa eller skriva till NBV Stockholm, 08-671 10 80, stockholm@nbv.se
Preliminärt cirkelupplägg
20/2: Växthusgaser och global uppvärmning
Matindustrin och i första hand köttindustrin är en enormt stor källa till växthusgaser. Detta inte bara genom att industrin kräver stora mängder fossilt bränsle, men även på ännu mer långsiktigt destruktiva sätt: köttindustrin och intensivt konventionellt jordbruk innebär att rik matjord armas ut och förvandlas till öken och boskapsuppfödning och palmoljeproduktion är de största orsakerna till att världens regnskogar skövlas i allt högre takt.Jordförstörelse och skoggsskövling frigör enorma mängder kol som lagrats i jord och biomassa till atmosfären i form av växthusgaser, främst koldioxid. Dessutom är skadorna irreparabla i ett mänskligt perspektiv och driver på klimatförändringarna genom att kolet från den ökande förbränningen av fossila bränslen i allt lägre grad kan tas upp av det globala ekosystemet.
Vid detta tillfälle går vi igenom de problem klimatförändringarna orsakar idag och kan komma att orsaka inom en snar framtid. Resonemanget fortsätter under de följande gångerna.
27/2: Jordförstörelse och ökenspridning
Att hålla boskap innebär flera problem. Dels kan en extremt mycket större population av djur existera när de hålls som tamboskap än när djuren lever fritt. Dessutom kan betydligt större mängder av djur hållas på en mindre yta än vad som skulle kunna vara möjligt om djuren levde vilt. En annan viktig faktor är att djurens utrymme begränsas – på grund av stängsel eller andra typer av mänsklig kontroll. Djuren har alltså inte möjlighet att flytta sig när de betat av ett område, utan fortsätter beta, vilket gör att växtligheten inte kan återhämta sig utan dör. Detta gör att jorden torkar ut och förvandlas till öken eller förs iväg av vinden och vatten vid störtskurar. Mer än 20% av all betesmark på jorden har förstörts i större eller mindre grad av överbetning. I torra områden är 73 procent av betesmarken idag förstörd.Vid detta tillfälle koncentrerar vi oss på hur matindustrin bidrar till jordförstörelse och ökenspridning och fortsätter resonemenget om hur detta bidrar till klimatförändringarna.
5/3: Filmkväll
Denna kväll ser vi We feed the world, en dokumentärfilm om matindustrin.12/3: Skogsskövling
I stora delar av Afrika orsakas miljöproblem främst av överbetning genom dålig djurhållning. I stora delar av Sydamerika är ett av problemen istället att boskapsdjuren har för mycket yta att beta på – och att betesmarken breder ut sig över savannområden som den Brasilianska Cerradon och framför allt regnskogsområden, som Amazonas. Det överordnade problemet är förtsås att det föds upp alldeles för mycket nötdjur. Den stora drivkraften bakom regnskogsskövlingen i Brasilien är att ranchägare är villiga att betala för att få marken rensad, så att de kan använda den för bete. Idag används mer än 70% av de regnskoghsområden som skövlats av människan till just bete för nötkreatur.Sojaodlingar, som nästan uteslutande producerar kraftfoder till västvärldens djurindustri, är också ett stort problem. I Sverige importerar vi idag all soja från Brasilien. Denna soja odlas i viss mån på skövlad regnskogsmark, men främst på Cerradon, den bördiga brasilianska savannen, eftersom odlingsvilloren där är bättre. Cerradon är artrik och odlingen hotar både flora och fauna i området. Sojan tar över både Cerradon och jordbruksland, där det tidigare odlades mat av småbönder. Detta innebär i många fall att småbönderna drivs att bryta ny mark i renskogen, där det råder otydliga ägarförhållanden och lite kontroll.
Förutom nötdjursuppfödning finns ett annat stort hot mot världens regnskogar, i detta fall främst skogarna i Indonesien och Malaysia. Detta hot är palmoljeplantagerna. Enorma ytor regnskog skövlas varje år för att ge plats åt oljepalmsplantager. Detta eftersom efterfrågan på oljapalmens frukter skjuter i höjden, framför allt för att göra olja till matindustrin och för att framställa kraftfoder till djurindustrin. Nästan alla industriprocessade matvaror innehåller palmolja: margarin, kakor, burksoppor, chips, glass, etc, etc. Pressresterna från oljeproduktionen är en viktig ingrediens i kraftfoder. De senaste åren har palmolja också blivit alltmer populärt som biobränsle i el- och värmekraftverk (där även pressresterna från palmoljefrukten används) och i biodiesel.
Regnskogen i Indonesien och Malaysia står till största delen på torvmark, som när den dikas ut för att bli oljepalmsplantage frigör enorma mängder metan och koldioxid. Efter utdikningen bränns dessutom skogen oftast ner efter det att värdefulla träslag har bärgats, då detta är det enklaste sättet att röja marken. Koldioxidutsläppen från utdikningen och skogsbränderna bara i Indonesien beräknas årligen vara lika stora som utsläppen från mellan 13 och 40 procent av världens totala förbränning av fossila bränslen.
Vid detta tillfälle koncentrerar vi oss på hur matindustrin bidrar till regnskogsskogsskövlingen och fortsätter resonemenget om hur detta bidrar till klimatförändringarna.
19/3: Vattenbrist, vattenförstörelse och utfiskning
Både regnskog och matjord håller vatten kvar i ett område. Om skogen försvinner eller jorden förstörs, så förvinner även vattnet. Regnsskogsskövling gör att det slutar regna och jordförstörelse innebär att det vatten som finns inte hålls kvar i jorden. Klimatförändringarna får dessutom världens glaciärer att smälta samtidigt som en majoritet av jordens befolkning är beroende av vatten från floder som får sitt vatten från just glaciärer. När nu glaciärerna smälter i aldrig tidigare skådad takt drabbas människor längs floderna av översvämningar, men inom kort är glaciärerna i stort sett borta och då kommer miljarder människor att drabbas av torka och törst.De genmanipulerade grödor (GMO) som säljs idag är konstruerade för att kräva extrema mängder växtgifter och konstgödsel, eftersom GMO-företagen tjänar pengar på att sälja växtgifter och konstgödsel till jordbrukarna som använder deras utsäde. Detta bidrar på ett signifikant sätt till vattenförstörelse. Djurindustrin är den största källan till vattenföroreningar av alla industrisektorer. De största föroreningskällorna från djurindustrin är avföring (gödningsmedel och bakterier), antibiotika och hormoner, kemikalier från garvning av skinn, konstgödsel och gifter från odling av kraftfoder och sediment från erosion orsakad av överbetning.
Vid detta tillfälle tar vi även upp frågor som rör utfiskning, fiskodling och räkodling. Fiskeindustrin utrotar arter genom utfiskning och genom bottenförstörelse från trålning. Fiskodling och räk- och musselodling sprider enorma mängder gödningsmedel, sjukdommar, gifter och antibiotika till havet och ger upphov till förstörelse av mangroveträsk och andra kustekosystem.
26/3: Ojämställdhet och global orättvisa + konflikter och krig
För att upp till tio miljarder människor skall kunna leva på den här jorden måste vi lära oss att fördela resurser på ett mer jämlikt sätt än idag – lokalt och globalt. Det är jordens fattiga som alltid drabbas värst av olika typer av katastrofer och av jordens fattiga är en stor majoritet kvinnor.Idag svälter många människor samtidigt som vi producerar mycket mer mat i världen än vad som behövs för att mätta alla människor. Så kommer det inte att kunna fortsätta länge till – om vi inte övergår till i huvudsak ekologisk vegetarisk kost. Detta eftersom djurindustrin och klimatförändringarna inom kort kommer att förstöra världens mest bördiga jordbruksmarker – de längs de stora floderna – samtidigt som jordens befolkning beräknas öka. Enda sättet att kunna mätta alla människor på jorden inom några generationer är att avskaffa av djurindustrin (industriell djurhållning) och intensivt jordbruk med konstgödsel och gifter.
Men även om vi också fortsättningsvis kan producera mat nog att mätta alla och se till att det finns rent vatten till alla kommer maten och vattnet inte att komma stora delar av mänskligheten tillgodo, om vi inte ändrar global politik och ställer om för en rättvis fördelning av jordens resurser.
Brist på vatten och odlingsbar mark dödar inte bara direkt, utan också indirekt genom väpnade konflikter och krig om de knappa resurser som finns. FN har till exempel pekat på dessa faktorer i sin analys av konflikten i Darfur.
Innehåll
Till kalendariet
2/4: Framtidens matförsörjning: problem och lösningar
Genom att sluta äta kött kan vi frigöra större delen av världens odlingsbara yta och fortfarande mätta 10 miljarder människor, samtidigt som vi stoppa jordförstörelse och skogsskövling. Dessutom kan vi minska effekterna av vår tidigare användning av fossila bränslen genom att skapa kolsänkor och producera biobränslen på ett uthålligt sätt. Övergången till vegetarisk kost i kombination med avveckling av användningen av fossila bränslen är den enda möjligheten till räddning från de allra värsta klimatscenarierna.
Ekologisk odling kan öka avkasningen per ytenhet från jordbruket och gör framför allt att jordbruket blir långsiktigt hållbart och inte förstör vatten, luft och matjord. Att äta mer närodlat och anpassa kosten efter årstiden är viktigt för att minska matindustrins transportbehov. Skatter på animaliska produkter, avskaffande av subventioner till köttindustrin och informationsinsatser om matindustrins miljöpåverkan har föreslagits som steg på vägen mot en mer hållbar matproduktion.
Innehåll
Till kalendariet
9/4: Informationsspridning, kampanjer och aktivism
Denna gång tar vi upp hur vi kan arbeta för en uthållig livsmedelsproduktion och rättvis fördelning av jordens resurser. Vi tar upp metoder, organisationer och exempel på vad vi kan göra inom områdena informationsspridning, kampanjer, aktivism, opinionsbildning och lobbying.
Vi använder oss av exempel och material och kanske någon inbjuden gäst från organisationer som Miljöförbundet Jordens Vänner, Rättvisemärkt, Forum syd, Kooperation utan gränser, Rättviseakademien, UBV, FIAN, Grön ungdom, Framtidsjorden, m fl.
Litteratur
Catherine Badgley, Jeremy Moghtader, Eileen Quintero, Emily Zakem, M. Jahi Chappell, Katia Avilés-Vázquez, Andrea Samulon och Ivette Perfecto (2007). Organic agriculture and the global food supply [html], Renewable agriculture and food systems , 22:86-108
Annika Carlsson-Kanyama, Marianne Pipping Ekström och Helena Shanahan (2003). Food and life cycle energy inputs: Consequences of diet and ways to increase efficiency [pdf], Ecological Economics 44(2-3):293-307
Annika Carlsson-Kanyama (1998). Climate change and dietary choices – how can emissions of greenhouse gases from food consumption be reduced? [pdf], Food Policy, 23(3/4):277-293
Jens Holm (2000). Mat miljö rättvisa: köttkonsumtionens påverkan på miljön och den globala livsmedelsförsörjningen [pdf], Förbundet Djurens Rätt
Jens Holm och Toivo Jokkala (2007). Djurindustrin och klimatet – EU blundar och förvärrar [pdf], Röda EU-tema nr 8
Jessica Bellarby, Bente Foereid, Astley Hastings och Pete Smith (2008). Cool Farming: Climate impacts of agriculture and mitigation potential [pdf], Greenpeace
Mark Lynas (2007). Sex grader: vår framtid på en varmare jord, Ordfront förlag
Isabella Lövin (2007). Tyst hav: jakten på den sista matfisken, Ordfront förlag
Andreas Malm (2007). Det är vår bestämda uppfattning att om ingenting görs nu kommer det att vara för sent, Atlas förlag
Henning Steinfeld, Pierre Gerber, Tom Wassenaar, Vincent Castel, Mauricio Rosales, Cees de Haan (2006). Livestock's long shadow: environmental issues and options [html], UN Food and Agriculture Organization, FAO, and the Livestock, Environment and Development (LEAD) initiative
