Studiecirkel
Maten och miljön
Matindustrin, speciellt djurhållningen, är en av de största källorna till växthusgaser. Matindustrin förstör också odlingsbar mark, förbrukar stora vattenresurser och förorenar det vatten den inte använder. Extremt resurskrävande lyxmat som kött prioriteras på bekostnad av resurssnål mat i ett globalt perspektiv. Detta leder till svält, törst och konflikter som drabbar väldigt många människor oerhört hårt. De miljöproblem som orsakas av matindustrin, med köttproduktion som den stora boven i dramat, är alltså globala katastrofer som främst drabbar fattiga människor.
Svensk mat- och miljöinformation anordnar under hösten en studiecirkel om dessa frågor. Cirkeln går 5 onsdagskvällar, 15 oktober till 19 november med uppehåll 29 november, kl 18-20.30. Vi börjar i NBV:s lokaler på Jungfrugatan 5 i Stockholm (T Östermalmstorg).
Några av de problem som diskuteras under cirkeln är kött och andra animaliska produkter, palmolja, konventionell odling, GMO, transporter, subventionssystem och global fördelningspolitik. Mot slutet av cirkeln tar vi upp förslag på lösningar och hur man kan jobba för att få dessa lösningar att komma till stånd.
Varje cirkeltillfälle inleds av en presentation ledd av cirkelledaren och efter det diskuterar vi utifrån presentationen och det material vi läst. Kursmaterialet går till största delen att hitta på internet och är mestadels på engelska.
Deltagande är gratis. Du anmäler dig genom att skriva till cirkel@smmi.nu och ange namn och kontaktuppgifter.
Cirkelupplägg
15/10: Miljö- och människorättskonsekvenser av dagens livsmedelsproduktion: introduktion
Odling av mat var länge ett sätt att tillgodogöra oss solens energi genom ett effektivt utnyttjande av fotosyntesen. Men med dagens industriella matproduktion måste vi tillföra åtminstone tio gånger så mycket energi i form av fossila bränslen som vi får ut av att äta maten. Dagens matproduktion är inte hållbar.
Enligt FN är djurhållningen det största slöseriet med resurser inom livsmedelssektorn och ett av våra största miljöproblem i alla kategorier, från den lokala nivån upp till den globala. Djurhållningen är en av de största orsakerna till växthusgasutsläpp, jordförstörelse, ökenspridning, vattenbrist, vattenförstörelse, övergödning, försurning, skapandet av antibiotikaresistenta bakterier och allvarliga sjukdommar som BSE och fågelinfluensa. Djurhållningen är också den mänskliga aktivitet som driver regnskogsskövlingen och är det ojämförligt största hotet mot den biologiska mångfalden på jorden.
Den stora drivkraften bakom regnskogsskövlingen i Amazonas är en ständigt ökande efterfrågan på nötkött, som gör att alltmer betesmark behövs. Regnskogsmark är ofta dålig att odla på, eftersom all näring är bunden i biomassan i en regnskog, men skövlad regnskog duger för bete. Idag används mer än 70% av de regnskogsområden som skövlats av människan till just bete för nötkreatur.
Sojaodlingar, som nästan uteslutande producerar kraftfoder till västvärldens djurindustri, är också ett stort problem. I Sverige importerar vi idag all soja från Brasilien. De stora sojaplantagerna tar över artrika skogsområden och savannområden såväl som jordbruksland där det tidigare odlades mat av småbönder. Detta innebär i många fall att småbönderna drivs att bryta ny mark i den mindre bördiga renskogen, där det råder otydliga ägarförhållanden och lite kontroll, om de vill fortsätta odla.
Idag svälter många människor samtidigt som vi producerar mycket mer mat i världen än vad som behövs för att mätta alla människor. Uppfödningen av djur för köttproduktion är den absolut största faktor som driver upp livsmedelspriserna, så att fattiga inte har råd att köpa mat för dagen. Djur föds upp på grödor som lika gärna skulle kunna konsumeras av människor – men djurindustrin kan betala mer för grödorna. Den viktigaste åtgärden för att trygga allas tillgång till mat är en rättvis fördelning av jordens resurser. Rättvis resursfördelning skulle också omöjliggöra de värsta formerna av resursslöseri.
Innehåll
22/10: We feed the world: filmvisning och diskussion
Denna kväll ser vi We feed the world, en dokumentärfilm om matindustrin, som sammanfattar de problem vi kommer att ta upp under cirkelns gång. Efter filmen diskuterar vi filmen och den litteratur vi läst inför detta tillfälle.
Innehåll
5/11: Matproduktionens negativa miljökonsekvenser i världen och i Sverige
I Sverige står djurhållningen för ungefär en fjärdedel av växthusgasutsläppen. I länderna runt Östersjön är djurhålllningen den aktivitet som orsakat massiv bottendöd och gett upphov till en nära anstående total ekosystemkollaps.
Enorma ytor regnskog skövlas också varje år för att ge plats åt oljepalmsplantager. Detta eftersom efterfrågan på oljapalmens frukter skjuter i höjden, framför allt för att göra olja till matindustrin och för att framställa kraftfoder till djurindustrin. De senaste åren har palmolja också blivit alltmer populärt som biobränsle.
De genmanipulerade grödor (GMO) som säljs idag är konstruerade för att kräva stora mängder växtgifter och konstgödsel. De jordbruksföretag som säljer utsädet tjänar då pengar på att sälja växtgifter och konstgödsel. Detta bidrar på ett signifikant sätt till vattenförstörelse. De flesta GMO-grödor får också sterila frön, så att de inte kan användas som utsäde. Jordbrukerna blir därför beroende av att köpa utsäde från företagen. Detta har orsakat skuldfällor som sklagit ut miljoner småbrukare i fattiga länder och drivit hundratusentals bönder att begå självmord.
Vid detta tillfälle tar vi även upp frågor som rör utfiskning, fiskodling och räkodling. Fiskeindustrin utrotar arter genom utfiskning och genom bottenförstörelse från trålning. Fiskodling och räk- och musselodling sprider enorma mängder gödningsmedel, sjukdommar, gifter och antibiotika till havet och ger upphov till förstörelse av mangroveträsk och andra kustekosystem.
Innehåll
12/11: Matförsörjning för alla: problem och lösningar
Fattiga svälter inte för att det är brist på mat – utan för att de inte har råd att köpa maten. Snart är det en miljard människor som inte har råd med mat för dagen. Stigande oljepriser, ökad efterfrågagan på agrobränslen och matspekulation har drivit upp bränslepriserna de senaste åren. Men den huvudsakliga faktor som håller de globala livsmedelspriserna uppe är vår enorma köttkonsumtion. Straxt över en procent av världens odlingsareal används idag för att producera biobränsle, medan hela 33 procent går åt till att odla kraftfoder till djurindustrin. Om vi räknar in även betesmarker är det hela 70 procent av världens jordbruksmark som upptas av djurindustrin.
Genom att sluta äta kött eller åtminstone kraftigt minska köttkonsumtionen kan vi frigöra större delen av världens odlingsbara yta. Det innebär att vi skulle kunna mätta 10 miljarder människor, samtidigt som vi stoppar jordförstörelse och skogsskövling. Dessutom skulle vi kunna minska effekterna av vår tidigare användning av fossila bränslen genom att skapa kolsänkor i form av skog och producera biobränslen på ett uthålligt sätt.
Ekologisk odling kan öka avkasningen per ytenhet från jordbruket i varma länder och gör framför allt att jordbruket blir långsiktigt hållbart och inte förstör vatten, luft och matjord. Att äta mer närodlat och anpassa kosten efter årstiden är viktigt för att minska matindustrins transportbehov. Skatter på animaliska produkter, avskaffande av subventioner till köttindustrin och informationsinsatser om matindustrins miljöpåverkan är viktiga metoder för att skapa en mer hållbar matproduktion.
Innehåll
19/11: Så kan du jobba för en uthållig livsmedelsproduktion
Denna gång tar vi upp hur vi kan arbeta för en uthållig livsmedelsproduktion och rättvis fördelning av jordens resurser. Vi tar upp metoder och exempel på vad vi kan göra inom områdena informationsspridning, kampanjer, aktivism, opinionsbildning och lobbying.
Litteratur
