Palmolja


Vid sidan av boskapsuppfödning för kött är produktionen av palmolja en av de riktigt stora bovarna i matindustrin vad gäller regnskogsskövling och växthusgasutsläpp.

Palmolja är en produkt vi ofta konsumerar utan att vara medvetna om det. Oljan ingår framför allt i margarin och industriprocessade livsmedel av olika slag. På innehållsförteckningen står den oftast upptagen som ''vegetabiliskt fett''.

Palmoljan är relativt billig att producera och är fast i konsistensen, så den behöver inte härdas för att användas i t ex margarin. Att man kan undvika härdning innebär att slipper de hälsovådliga transfettsyror som uppstår vid härdningen. Dessa egenskaper har gjort palmoljan alltmer populär under de senaste årtiondena.

Den stora efterfrågan på palmolja har lett till en mycket omfattande regnskogsskövling för att kunna anlägga oljepalmsplantager, framför allt i Malaysia och Indonesien på öarna Borneo och Sumatra. Skövlingen har gått mycket långt och bland annat lett till att orangutangen, som lever i dessa skogar, nu är nära utrotning.

Bilden nedan till vänster visar kartor över Borneo, där regnskog visas i grönt och avskogad mark i gult för olika år sedan 1950 och beräkningar fram till 2020. Man kan se att en stor del av skogen redan är borta och att skövlingstakten ökar.

Delar av regnskogen som huggs ner för att odla oljepalmer växter på torvmark, där växtdelar bevarats i syrefattig miljö under vatten i många tusen år. När skogen ska förvandlas till oljepalmsplantager dikas torvmarken ut. Det gör att växtdelarna, torven, kommer i kontakt med luftens syre och snabbt bryts ner.

Nedbrytningen ger upphov till enorma utsläpp av koldioxid till atmosfären. Avskogningen och torrläggningen av marker gör att torvbränder som anläggs för att skapa odlingsmark är svåra att kontrollera. Det innebär också att icke-anlagda bränder startar i en mycket större utsträckning än innan marken dikades ut.

Omkring 60 000 skogsbränder rapporteras varje år på Borneo. Bilden nedan till höger är ett flygfoto av Borneos kust, som visar rökpelarna från hundratals pågående skogsbränder.


Föregående  |  Nästa

Creative Commons License 2007-2009 Svensk mat- och miljöinformation. Materialet på denna sida är licensierat under Creative Commons Attribution 3.0 Unported License. Läs mer om villkoren här.

Kontakt
E-post: contact@smmi.nu
Telefon: 0737-082 565
pg 46 08 46-9

På gång
• Kolla kalendariet!

Kampanjer

Aktuellt

2012-10-05 Om köttskatt i dagens GP: Elin Röös, doktorand på institutionen för energi och teknik på SLU, rekommenderar hårdare nypor om det ska bli ett trendbrott:

”–Det måste till politiska styrmedel för att få ner köttkonsumtionen, exempelvis en köttskatt. Vi kan inte vänta på konsumenternas attitydförändring om miljömålen ska nås. Det tar alldeles för lång tid."

Läs mer här.


2012-10-01 Varför äter amerikaner mindre kött?

Thomson Reuters Health Poll ger Svaret:

1) Hälsans skull
2) Prisets skull
3) Djurens skull
4) Miljöns skull

Läs mer här.


2012-09-23 Rösta på Joel Borg som årets miljöhjälte. Han har som en av hjärnorna bakom musikfestivalen Way Out West tagit miljöarbetet ett steg längre genom att under 2012 års festival enbart servera vegetarisk mat på festivalområdet. Rösta här.

2012-09-22 Potentiell riksdagsmajoritet för minskad köttkonsumtion. Sara Karlsson (S), Helena Leander (MP), Jens Holm (V) samt SMMI:s medarbetare Jonas Paulsson har skrivit en gemensam debattartikel.

En global livsmedelskris drabbar världens fattiga hårdast. Redan i dag är närmare en miljard människor kroniskt undernärda. I en värld där befolkningen växer och som förändras genom klimatförändringarna är det inte rimligt att storskaligt slösa högkvalitativa vegetabilier och värdefull åkermark på att föda upp djur för köttproduktion när samma areal skulle kunna mätta betydligt fler med vegetarisk mat. Den globala livsmedelskrisen förstärks av en ständigt ökande efterfrågan på jordbruksmark som är en begränsad resurs.

Läs hela debattartikeln här.



VeggieToppen  VeggieToppen