Köttets resursförbrukning


Anledningen till att kött är en sådan stor miljöbov är att det krävs enormt mycket resurser för att producera kött – i alla fall för att vi ska kunna konsumera de mängder kött vi äter idag.

Även om resursåtgången för att producera ett kilo kött skiljer sig en hel del beroende på vilka djur som föds upp och på hur uppfödningen går till, så är djurhållning alltid ett mycket ineffektivt sätt att producera mat jämfört med att odla vegetabilier direkt till människor. Det mesta av det våra djur äter går nämligen åt till att hålla djuren vid liv och bara en liten del till att bygga upp de muskler som ska bli kött.

Småbönder i många länder har ofta några kor eller får som betar utan att matas med foder. Denna typ av djurhållning är inte ett miljöproblem, så länge den sker i liten skala. Men det går inte att hålla djur på det sättet om vi vill konsumera de enorma mängder kött vi äter. Majoriteten av de djur som föds upp i världen äter till största delen odlat foder.

De grisar och kycklingar vi föder upp för köttproduktion äter bara mat som människor skulle ha kunnat äta direkt. Maten skulle då ha kunnat mätta många gånger fler människor. Svenska kor betar en del, men äter också väldigt mycket odlad vall (hö och ensilage) och annat odlat foder. Eftersom nötdjur växer långsamt går det åt betydligt mer foder för ett kilo nötkött än för ett kilo gris- eller kycklingkött.

USA toppar köttligan med en konsumtion på 125 kg per person och år. I Sverige har vi ökat vår köttkonsumtion med 70% sedan 1960 och äter idag ungefär 85 kg – och då är inte fisk och skaldjur inräknade. Det innebär att vi måste använda mer än 100% av Sveriges odlingsyta för att kunna producera foder till de djur vi håller i Sverige. Vi använder dels 80% av den svenska odlingsmarken och dels drygt 20% av den svenska odlingsarealen i andra länder genom import.

Men vi äter inte bara de djur vi föder upp i Sverige, utan importerar ungefär 40% av konsumtionen. Framför allt importerar vi den stora resursslösaren nötkött. Det innebär att vi behöver betydligt mer än den svenska odlingsytan bara för att producera det kött som konsumeras i Sverige.

Föregående  |  Nästa

Creative Commons License 2007-2009 Svensk mat- och miljöinformation. Materialet på denna sida är licensierat under Creative Commons Attribution 3.0 Unported License. Läs mer om villkoren här.

Kontakt
E-post: contact@smmi.nu
Telefon: 0737-082 565
pg 46 08 46-9

På gång
• Kolla kalendariet!

Kampanjer

Aktuellt

2012-10-05 Om köttskatt i dagens GP: Elin Röös, doktorand på institutionen för energi och teknik på SLU, rekommenderar hårdare nypor om det ska bli ett trendbrott:

”–Det måste till politiska styrmedel för att få ner köttkonsumtionen, exempelvis en köttskatt. Vi kan inte vänta på konsumenternas attitydförändring om miljömålen ska nås. Det tar alldeles för lång tid."

Läs mer här.


2012-10-01 Varför äter amerikaner mindre kött?

Thomson Reuters Health Poll ger Svaret:

1) Hälsans skull
2) Prisets skull
3) Djurens skull
4) Miljöns skull

Läs mer här.


2012-09-23 Rösta på Joel Borg som årets miljöhjälte. Han har som en av hjärnorna bakom musikfestivalen Way Out West tagit miljöarbetet ett steg längre genom att under 2012 års festival enbart servera vegetarisk mat på festivalområdet. Rösta här.

2012-09-22 Potentiell riksdagsmajoritet för minskad köttkonsumtion. Sara Karlsson (S), Helena Leander (MP), Jens Holm (V) samt SMMI:s medarbetare Jonas Paulsson har skrivit en gemensam debattartikel.

En global livsmedelskris drabbar världens fattiga hårdast. Redan i dag är närmare en miljard människor kroniskt undernärda. I en värld där befolkningen växer och som förändras genom klimatförändringarna är det inte rimligt att storskaligt slösa högkvalitativa vegetabilier och värdefull åkermark på att föda upp djur för köttproduktion när samma areal skulle kunna mätta betydligt fler med vegetarisk mat. Den globala livsmedelskrisen förstärks av en ständigt ökande efterfrågan på jordbruksmark som är en begränsad resurs.

Läs hela debattartikeln här.



VeggieToppen  VeggieToppen