Köttet och klimatet




Djurhållning för köttproduktion är en av våra största klimatbovar och står för 18% av mänsklighetens växthusgasutsläpp. Det är mer än dubbelt så mycket som alla bilar släpper ut.

Runtom i världen sker en massiv skövling av skogen för att skapa betesmark till köttdjur. Av den mark i Amazonas där det tidigare stod regnskog är nu 70% betesmark. Omkring 10% är mark som skövlats för att skapa betesmarker, men sedan övergivits. Resten av den skövlade marken används till stor del för att odla foder till djur.

Regnskogen tillhör våra artrikaste ekosystem och när den skövlas utrotas arter i snabb takt. Skövlingen står också för två tredjedelar av djurhållningens koldioxidutsläpp. När skogen huggs ner och ofta bränns bildas koldioxid från det kol som fanns bundet i träden. Även marken ger ifrån sig mycket koldioxid när den förvandlas till betesmark. Jordbruksmaskiner och produktion av konstgödsel för odling av foder är andra stora källor till koldioxidutsläpp från djurhållning.

En viktig anledning till att djurhållning är en så stor klimatbov är att den förutom koldioxid släpper ut stora mängder av de mycket starka växthusgaserna metan och lustgas. Metan är en 23 starkare växthusgas än koldioxid och lustgas är hela 296 gånger starkare.

Metanet bildas främst vid idisslande djurs matsmältning – i magen på bland annat kor och får. Djuren släpper sedan ut metanet genom munnen. En del metan kommer också från gödsel, djurens avföring. Vi föder upp väldigt många fler idisslande djur än vad som skulle kunna finnas i naturen och därför blir effekten på klimatet oerhört stor.

Lustgas bildas också från gödsel i gödselstackar och när det sprids på våra åkrar. Även konstgödsel bildar lustgas när den sprids på åkrarna och kommer i kontakt med luftens syre. Eftersom vi använder en tredjedel av världens odlingsmark och hela 80% av den svenska åkerarealen för att odla foder till djur innebär det en stor påverkan på klimatet.



Föregående  |  Nästa

Creative Commons License 2007-2009 Svensk mat- och miljöinformation. Materialet på denna sida är licensierat under Creative Commons Attribution 3.0 Unported License. Läs mer om villkoren här.

Kontakt
E-post: contact@smmi.nu
Telefon: 0737-082 565
pg 46 08 46-9

På gång
• Kolla kalendariet!

Kampanjer

Aktuellt

2012-10-05 Om köttskatt i dagens GP: Elin Röös, doktorand på institutionen för energi och teknik på SLU, rekommenderar hårdare nypor om det ska bli ett trendbrott:

”–Det måste till politiska styrmedel för att få ner köttkonsumtionen, exempelvis en köttskatt. Vi kan inte vänta på konsumenternas attitydförändring om miljömålen ska nås. Det tar alldeles för lång tid."

Läs mer här.


2012-10-01 Varför äter amerikaner mindre kött?

Thomson Reuters Health Poll ger Svaret:

1) Hälsans skull
2) Prisets skull
3) Djurens skull
4) Miljöns skull

Läs mer här.


2012-09-23 Rösta på Joel Borg som årets miljöhjälte. Han har som en av hjärnorna bakom musikfestivalen Way Out West tagit miljöarbetet ett steg längre genom att under 2012 års festival enbart servera vegetarisk mat på festivalområdet. Rösta här.

2012-09-22 Potentiell riksdagsmajoritet för minskad köttkonsumtion. Sara Karlsson (S), Helena Leander (MP), Jens Holm (V) samt SMMI:s medarbetare Jonas Paulsson har skrivit en gemensam debattartikel.

En global livsmedelskris drabbar världens fattiga hårdast. Redan i dag är närmare en miljard människor kroniskt undernärda. I en värld där befolkningen växer och som förändras genom klimatförändringarna är det inte rimligt att storskaligt slösa högkvalitativa vegetabilier och värdefull åkermark på att föda upp djur för köttproduktion när samma areal skulle kunna mätta betydligt fler med vegetarisk mat. Den globala livsmedelskrisen förstärks av en ständigt ökande efterfrågan på jordbruksmark som är en begränsad resurs.

Läs hela debattartikeln här.



VeggieToppen  VeggieToppen