Kampanjen köttskatt nu!

Eftersom köttindustrin är en av de allra störta miljöbovarna och en extremt stor källa till växthusgaser, när man räknar utsläppen ur ett livscykelperspektiv, skulle det vara en god idé att införa miljöskatter på kött och animaliska produkter, precis som man redan gjort på andra miljöförstörande produkter som bensin. Dessa skatter kompenserar till viss del för att miljöhänsyn inte tas i produktionsleden och ger ett pris i konsumentledet som är bättre anpassat till den verkliga kostnaden – inräknat produktens negativa miljökonsekvenser.

Moms, koldioxidskatt och energiskatt ligger sammanlagt på c:a 150% för bensin. Även om skatten för vissa kan tyckas hög ligger priset fortfarande långt ifrån att täcka vägtransporternas faktiska miljökostnader. För animaliska produkter har vi bara normal livsmedelsmoms på 12%. Detta trots att animalieproduktion är en mycket större källa till växthusgaser än vägtransporter i ett globalt perspektiv. Skatten på animaliska produkter ger alltså ingen kompensation alls (relativt andra produkter) för deras enorma negativa miljöpåverkan.

Svensk mat- och miljöinformation driver kampanjen Köttskatt nu! genom att propagera för miljöskatter på animaliska livsmedel i olika sammanhang, t ex med bokbord och banderoller på stan och i dialog med politiker. Vi samlar även in underskrifter till vårt upprop för köttskatt, som vi kommer att lämna till regeringen i vår.

Läs mer om köttets negativa miljöpåverkan och skriv under vårt upprop till regeringen för miljöskatter på animaliska produkter här.

Miljöskatter på animaliska produkter – kort historik

Miljöskatter på animaliska produkter och andra åtgärder för att minska köttkonsumtionen av miljöskäl har varit på tapeten länge och under riksdagens motionsperiod i år lämnade ledamöter från Miljöpartiet och Vänsterpartiet in motioner med krav på sådana skatter. Miljöpartiet föreslår en direkt miljöskatt på kött. Vänsterpartiet föreslår att en skatt på foder till djurindustrin införs och diskuterar hur man kan sänka konsumtionen av animaliska produkter på andra sätt (se även tidigare motion från Vänsterpartiet). Båda partierna vill se ett avskaffande av EUs stora subventioner till köttindustrin.

Frågan om köttets miljö- och klimatpåverkan har nyligen tagits upp i EU-parlamentet och ingår nu som en del av en klimatresolution på 29 punkter som ska ligga till grund för hur EU ska agera i förhandlingarna om den nya internationella klimatkonvention som skall ta vid efter att Kyotoprotokollet löper ut 2012. Frågan har också diskuterats en hel del i media på senaste tiden (se ett urval av nyhetsartiklar under Nyheter/Mat och miljö i media i menyn).

Livscykelanalyser – teoretisk bakgrund

När man räknar på växthusgasutsläpp från olika sektorer måste man bestämma sig för exakt vad man skall räkna med, systemgränserna. Man kan t ex välja att ha väldigt snäva systemgränser och bara räkna med utsläppen från den direkta produktionen. Man kan även räkna med ett livscykelperspektiv, där alla utsläpp som uppkommer i alla led och förled till produktionen (och ibland även efterled, som avfallshantering) räknas in. Generellt försöker forskare idag oftast räkna utsläpppen i ett livscykelperspektiv.

För kött innebär livscykelperspektivet att produktion och frakt av konstgödel till foderodling, drift av maskiner för foderodling, regnskogsskövling för att få betesmark, frakt av fodergrödor, processning av fodergrödor, uppvärmning av ladugårdar, djuruppfödningen, frakt till slakteri, själva slakten, styckning, förpackning, kyltransport till affären, kylning i affären, transport från affären till hemmet, med flera faktorer, måste räknas in.

För transportsektorn kan livscykelberäkningarna inkludera tillverkning av fordon, produktion och frakt av bränsle, förbränning av bränsle i motorer, infrastruktur för transport (vägar), infrastruktur för distribution av bränsle (pipelines, mackar), etc.

Att människorna som arbetar i produktion, transport och försäljning behöver energi, bostad, kläder och så vidare brukar man inte ta med i beräkningarna. Det är lätt att se att om en människa äter kött för att kunna producera kött och man vill följa hela kedjan bakåt, så kommer man in i en oändlig loop. Men det är inte alltid så lätt att veta exakt var man skall dra gränserna för varje faktor.

Även om forskarna är relativt överens om vad som skall räknas med drar olika forskare gränsen på olika ställen, beroende bland annat på vad som är praktiskt möjligt. Det skulle bli en evighetsuppgift att försöka spåra och beräkna alla utsläppskällor för en sektor, produkt, eller vad det nu är man räknar på. Har en forskare mycket tid och stora resurser och en specifik produkt att räkna på är det förstås möjligt att ta med fler faktorer än om forskaren har knappt om tid och resurser eller om studieobjektet är en hel industrisektor. Detta innebär att systemgränserna varierar mellan olika studier.

Forskaren kan sällan göra exakta beräkningar för alla utsläpp, t ex för hur mycket metan varje enskild ko rapar upp under ett år, utan måste göra vissa uppskattningar och antaganden. Det innebär att osäkerheten i siffrorna kan vara relativt stor. Siffrorna skall alltså ses som grova, men rimliga, uppskattningar. Om man räknar på olika saker är det ju inte heller så att systemgränserna är direkt jämförbara. Men om man har haft liknande principer för att ta fram gränserna är siffrorna från olika sektorer ändå så jämförbara som det går att få dem.

Man skall emellertid ha klart för sig att när man beräknar olika sektorers procentuella utsläpp, så blir det ofta ett överlapp mellan sektorerna i en livscykelanalysberäkning. Flera olika typer av transporter ingår t ex i produktionen av kött. När transportsektorn och animalieindustrin jämförs skall man alltså komma ihåg att en del av transportsektorns växthusgasutsläpp är direkt beroende av köttindustrin och inte skulle finnas om inte köttindustrin existerade.

För transportsektorn är koldioxid den växthusgas som står för i stort sett hela utsläppsmängden. För animalieindustrin är det istället metan som rapas upp av idisslande djur, främst nötdjur, och lustgas från gödselstackar som är de stora växthusgaskällorna. För att kunna jämföra de olika gaserna på ett rättvist sätt måste man se till deras uppvärmningseffekt på atmosfären. För att göra detta ser man dels till hur effektivt de håller värme kvar i atmosfären och dels till hur snabbt de bryts ner i atmosfären. Eftersom man räknar med en tidsfaktor måste man se uppvärmningspotentialen i ett visst tidsperspektiv för att kunna göra jämförelsen. Det tidsperspektiv men oftast brukar använda är hundraårsperspektivet. I ett hundraårsperspektiv har metan 23 ggr högre uppvärmningspotential än koldioxid och lustgas har 296 ggr högre uppvärmningspotential. När man multiplicerar utsläppens vikt i kg med dessa uppvärmningsfaktorer får man något som kallas koldioxidekvivalenter, CO2eq, och det är dessa koldioxidekvivalenter man jämför.

FNs klimatpanel, IPCC, och den så kallade Stern-rapporten (Stern, 2006) redovisar siffror för transportsektorns andel av de andropogena växthusgasutsläppen (utsläpp orsakade av människan) som säger att dessa uppgår till 13,5%. Detta inkluderar alla transporter av varor och personer med alla transportsätt -- båt, lastbil, bil, flyg, etc. FNs livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, beräknar att animalieindustrins andel av de andropogena växthusgasutsläppen (omräknat till koldioxidekvivelenter) till 18% (Steinfeld m fl, 2006). FAO konstaterar att olika metoder har används för att ta fram de båda siffrorna och att de därför inte är exakt jämförbara (FAO Committee on Agriculture, 2007). Däremot anser FAO inte att skillnaden i beräkningsmetodik är så stor att det finns anledning att anta att transportsektorn skulle kunna släppa ut mer växthusgaser än animalieindustrin, utan konstaterar att animalieindustrins utsläpp är större än transportsektorns (Steinfeld m fl, 2006).

Vid ett möte med FAOs jordbrukskommitté i Rom i april 2007 (FAO Committee on Agriculture, 2007) konstaterades bland annat följande om utsläpp av växthusgaser från animalieindustrin:

– Recent estimates of global GHG [Greenhouse gas, växthusgas] emissions from different sources by the Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), the United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC) and the Stern Review, show that land use changes due to deforestation result in 18.3 percent of total GHG emission while agriculture accounts for 13.5 percent (of which agricultural soils 6 percent and livestock and manure 5.1 percent) and the transportation sector 13.5 percent (of which road transport 10 percent).

– Considering different forms of emissions throughout the livestock commodity-chains, GHG estimates for the livestock sector are substantial. GHG emissions occur at the level of feed production (e.g. chemical fertilizer production, deforestation for pasture and feed crops, cultivation of feed crops, feed transport and soil organic matter losses in pastures and feed crops), animal production (e.g. enteric fermentation and methane and nitrous oxide emissions from manure) and as a result of transport of animal products. Using such methodology, livestock contribute about 9 percent of total anthropogenic carbon-dioxide emissions, but 37 percent of methane and 65 percent of nitrous oxide. The commodity-chain methodology used in this paper is not used by the IPCC and, therefore, emissions may be attributed in a different manner.

– Carbon dioxide is released when previously-forested areas are converted into grazing land or arable land for feed. Therefore, expansion of pasture and cropland at the expense of forests releases significant amounts of carbon dioxide into the atmosphere as does the process of pasture and arable land degradation, often associated with a net loss of organic matter. Carbon dioxide releases resulting from fossil fuel consumption used for the production of feed grains (tractors, fertilizer production, drying, milling and transporting) and feed oil crops need also be attributed to livestock. The same applies to the processing and transport of animal products. Methane is emitted from rumen fermentation and from livestock waste when stored under anaerobic conditions, for example in so-called lagoons. Yet another category is constituted by nitrous oxide emissions from intensive feedcrop production and related chemical fertilizer application.

FAO Committee on Agriculture (2007), Managing Livestock – Environment Interactions [pdf], Twentieth Session, Rome, 25-28 April 2007, Item 4 of the Provisional Agenda

Henning Steinfeld, Pierre Gerber, Tom Wassenaar, Vincent Castel, Mauricio Rosales, Cees de Haan (2006), Livestock's long shadow: environmental issues and options [html], UN Food and Agriculture Organization, FAO, och the Livestock, Environment and Development (LEAD) initiative

Nicholas Stern (2006), The economics of climate change: The Stern review [html], Cabinet Office – HM Treasury/Cambridge University Press

Bildgalleri


 

 


Creative Commons License 2007-2009 Svensk mat- och miljöinformation. Materialet på denna sida är licensierat under Creative Commons Attribution 3.0 Unported License. Läs mer om villkoren här.


Kontakt
E-post: contact@smmi.nu
Telefon: 0737-082 565
pg 46 08 46-9

På gång
• Kolla kalendariet!

Kampanjer

Aktuellt

2012-10-05 Om köttskatt i dagens GP: Elin Röös, doktorand på institutionen för energi och teknik på SLU, rekommenderar hårdare nypor om det ska bli ett trendbrott:

”–Det måste till politiska styrmedel för att få ner köttkonsumtionen, exempelvis en köttskatt. Vi kan inte vänta på konsumenternas attitydförändring om miljömålen ska nås. Det tar alldeles för lång tid."

Läs mer här.


2012-10-01 Varför äter amerikaner mindre kött?

Thomson Reuters Health Poll ger Svaret:

1) Hälsans skull
2) Prisets skull
3) Djurens skull
4) Miljöns skull

Läs mer här.


2012-09-23 Rösta på Joel Borg som årets miljöhjälte. Han har som en av hjärnorna bakom musikfestivalen Way Out West tagit miljöarbetet ett steg längre genom att under 2012 års festival enbart servera vegetarisk mat på festivalområdet. Rösta här.

2012-09-22 Potentiell riksdagsmajoritet för minskad köttkonsumtion. Sara Karlsson (S), Helena Leander (MP), Jens Holm (V) samt SMMI:s medarbetare Jonas Paulsson har skrivit en gemensam debattartikel.

En global livsmedelskris drabbar världens fattiga hårdast. Redan i dag är närmare en miljard människor kroniskt undernärda. I en värld där befolkningen växer och som förändras genom klimatförändringarna är det inte rimligt att storskaligt slösa högkvalitativa vegetabilier och värdefull åkermark på att föda upp djur för köttproduktion när samma areal skulle kunna mätta betydligt fler med vegetarisk mat. Den globala livsmedelskrisen förstärks av en ständigt ökande efterfrågan på jordbruksmark som är en begränsad resurs.

Läs hela debattartikeln här.



VeggieToppen  VeggieToppen