SMMI i media

Köttproduktionen inte bara klimatbov

DEBATT Sveriges Nötköttsproducenter har så rätt i att miljö är så mycket mer än klimat. Hösten 2006 presenterade FN:s jordbruksorgan FAO rapporten Livestock's long shadow, som slår fast att djurhållningen är en av de två eller tre största bidragande faktorerna till alla våra mest allvarliga miljöproblemen, på varje skala från den lokala till den globala. Några exempel är växthusgasutsläpp, jordförstörelse, vattenförstörelse, övergödning, försurning och förlust av biologisk mångfald.

Vad gäller den svenska betesmarken så är det en liten del av marken som är verkligt skyddsvärd. Knappt tio procent av Sveriges nuvarande nötdjursstam är tillräckligt för att bevara alla marker Jordbruksverket anser vara skyddsvärda ur biologisk mångfaldsynpunkt. De arter som bevaras genom att kor går och betar i svenska hagar är dessutom väldigt få. Det antal arter som utrotas i regnskogen som en direkt konsekvens av köttindustrin kan räknas i miljoner. Varje dag! Vi har i dag en global livsmedelsmarknad och den svenska nötköttsproduktionen är förstås inte frikopplad från vad som händer i regnskogen. Den importerar kraftfoder som bidragit till regnskogsskövling och den uppmanar till ökad köttkonsumtion, som i förlängningen leder till ökad import av regnskogskött eftersom det är billigare.

Sveriges Nötköttsproducenter har förstås rätt i att matproduktionen aldrig har stått för en mindre andel av växthusgasutsläppen. Men den minskade andelen beror ju inte på att utsläppen från djurindustrin har minskat. I själva verket har utsläppen från djurhållningen ökat exponentiellt över de senaste 100 åren. Djurhållningens andel har minskat bara för att användningen av kol och olja har ökat ännu snabbare.

All köttproduktion tar väldigt mycket större landytor i anspråk än vegetabilier med samma näringsvärde. Eventuella skillnader mellan kött producerat i Sverige och i andra länder är helt försumbara i jämförelse med skillnaden mellan vegetarisk kost och en köttbaserad kost. Det är välkända fakta.

Forskare på Chalmers tekniska högskola har föreslagit en skatt på animaliska produkter inom EU, för att frigöra odlingsbar yta till biobränsleproduktion. Enligt beräkningar från ett examensarbete handlett av forskarna skulle en skatt på 15 kronor kilot för nöt- och fårkött och lägre skatter för griskött, kycklingkött, ägg och mejeriprodukter innebära att EU kan uppnå sina biobränslemål utan att vi behöver ta mer mark i anspråk. Den minskade köttproduktionen skulle frigöra ytan. Köttskatt är alltså ett mycket effektivt sätt att samtidigt minska växthusgasutsläpp från djurhållning och från förbränning av fossila bränslen.

Den största orsaken till att odlingsbar mark i dag förstörs för all överskådlig framtid är intensiv djurhållning med överbetning som följd. Klimatförändringar, till stor del orsakade av djurhållningen, orsakar dessutom torka och höjer havsnivån, vilket främst drabbar jordbruksmark.

Köttproduktion är generellt betydligt mer vattenkrävande än vegetabilieproduktion. Om vi vill kunna föda en växande världsbefolkning är det därför helt nödvändigt att kraftigt minska köttkonsumtionen. Det går att föda många gånger fler människor på samma yta jordbruksmark och samma mängd vatten på en vegetabilisk kost som på en diet baserad på kött.

Naturvårdsverket och Livsmedelsverket har nu börjat få upp ögonen för köttkonsumtionens miljöaspekter. De båda myndigheterna inledde nyligen ett samarbete där nya kostrekommendationer ska utarbetas. Vår förhoppning är att deras utlåtande kan bidra till den fördjupade diskussion som Sveriges Nötköttsproducenter efterlyser.

Jonas Norberg
är styrelseledamot och nyhetsansvarig Svensk mat- och miljöinformation

Per-Anders Jande
är styrelseledamot och informationsansvarig Svensk mat- och miljöinformation

Innehåll