SMMI i media

Köttskatt för klimatets skull

Allt fler debattörer propagerar för miljöskatter på animaliska livsmedel, en så kallad köttskatt. Orsaken till att en sådan skatt diskuteras är att djurhållningen enligt FN globalt står för 18 procent av mänsklighetens växthusgasutsläpp och är ett av de allra största problemen vad gäller bland annat markförstörelse, ökenspridning, övergödning och vattenförstörelse.

Efterfrågan på betesmark för nötdjur är det som driver regnskogsskövlingen på de flesta håll i världen och utgör därför det allra största hotet mot biologisk mångfald. I dag används 70 procent av den regnskogsmark som skövlats av människan till bete för nötdjur och ytterligare en yta av Belgiens storlek skövlas varje år bara i Amazonas.

I Sverige står djurhållningen för ungefär en fjärdedel av växthusgasutsläppen och är huvudorsaken till försurning och övergödning. Östersjöekosystemet är i dag nära en total ekologisk kollaps på grund av den övergödning som framför allt djurhållningen orsakar.

Animalieproduktion är kort sagt en av våra allra största miljöbovar i alla kategorier och på alla nivåer såväl globalt som lokalt. Därför är det mycket viktigt att vi minskar köttkonsumtionen radikalt för att inte köra det globala ekosystemet i botten.

Och det är bråttom. En minskning av köttproduktionen innebär reduktion av växthusgasutsläppen helt utan några infrastrukturinvesteringar eller kostnader för samhället. Minskad köttkonsumtion minskar dessutom inte bara de direkta utsläppen från animalieproduktionen. Den frigör dessutom stora jordbruksarealer för hållbar biobränsleproduktion och möjliggör koldioxidsänkor genom återskogning av betesmark.

Produktion av animaliska livsmedel är nämligen extremt resurskrävande i relation till produktion av vegetabiliska livsmedel med samma näringsvärde. I Sverige använder vi drygt två tredjedelar av de grödor vi odlar som djurfoder. Genom att låta djur äta maten innan vi äter djuren mångdubblar vi den odlingsareal som behövs för att mätta varje människa.

Minskad global köttkonsumtion skulle också ge positiva effekter vad gäller livsmedelspriser och fattigas tillgång till mat. Efterfrågan på agrobränslen som etanol och biodiesel har fått livsmedelspriserna att skjuta i höjden. Men det är bara droppen som fått bägaren att rinna över.

Grundorsaken till den pågående matkrisen är vår höga och snabbt ökande köttkonsumtion. Idag används ungefär 70 gånger mer mark för att producera kött än för att producera etanol. Miljöskatter är ett effektivt sätt att minska efterfrågan på animaliska produkter och därmed utsläppen från djurhållningen.

Allmänhetens kunskap om djurindustrins extrema negativa miljöeffekter växer. Med den ökande kunskapen växer också acceptansen för styrmedel för att begränsa konsumtionen. De flesta svenskar har full förståelse för att vi har miljöskatter på bensin och diesel.

Det är därför svårt att se att vi inte skulle acceptera miljöskatter på animaliska produkter när vi inser att djurhållningen för animalieproduktion står för en nära dubbelt så stor del av världens globala växthusgasutsläpp som vägtransporterna.

Det lär inte dröja länge innan alltfler länder börjar inse att köttskatt är ett effektivt, snabbt och billigt sätt att minska växthusgasutsläppen. I och med den höga medvetandegraden om djurhållningens miljöpåverkan hos den svenska allmänheten har Sverige chansen att gå före och utveckla ett system för punktbeskattning av kött. På så sätt kan vi snabba på processen med införandet av liknande styrmedel i fler länder.

Per-Anders Jande
Svensk mat- och miljöinformation

Innehåll